söndag 9 februari 2014

Hej 2014

2014

har jag längtat efter

Inte för att 2013 var så illa, egentligen,
men jag vet inte...
i min längtan efter något annat, något nytt,
känns ett nytt år som en bra början

2013 blev året då jag lyckades ta mig tillbaka till arbetsmarknaden
det är det jag kommer att minnas 
med stolthet
efter fem år då jag kämpade med sjukdom, förluster av olika slag
och en känsla av ett omöjligt uppdrag

Jag kommer att minnas 2013 som ett slitsamt år
Mitt jobb har krävt mer än jag egentligen orkar
och jag har varit tvungen att slå på sparlågan vid varje tänkbart tillfälle
därför kommer nog även de ljusa stunderna av 2013 att försvinna 
i ett dimmigt dunkel
tyvärr

Det jag verkligen kommer att minnas 
är att jag tog en examen
jag fixade ett jobb
jag vågade äntligen tatuera mig 
och jag fick en härlig vecka alldeles för mig själv på höststranden

Jag hoppas verkligen att 2014 kommer att innebära mer ork
och fler stunder att minnas

En återkommande tanke under 2013
har varit att jag vill känna mig levande...
Varje stund då jag har känt mig levande har varit lika härlig 
som sorglig
för jag inser just där och då hur sällsynt den känslan är

Vad som krävs för att leva till fullo 
vet jag inte
och kanske är det för mycket begärt
men det ska inte vara sällsynta stunder av lycka
det kan inte vara det som är meningen...
Någonstans
år 2014
tror jag att jag tar mig rätten att kräva mer

I år är det 40 år sedan ABBA:s Waterloo
och 40 år sedan jag föddes
Utan ABBA hade mina 40 första år sannerligen låtit annorlunda!

Jag ska alltså fylla 40 
och det är väl skitsamma egentligen
men det får mig onekligen att fundera en del över tiden
och hur jag förvaltar den
och hur fort det har gått mellan 30 och 40
och hur jag skulle vilja att åren mellan 40 och 50 skulle vara

Om jag har några drömmar
så borde jag försöka förvekliga dessa
medan tid
och drömmar
faktiskt finns