I alla fall, det här har varit en helt underbar dag, med finfint besök av en vän jag inte träffat på två långa evighetsår.... Har pratat mig hes och fått skratta bort den här stundtals bedrövliga helgen och tiden gick plötsligt väldigt fort. Jag mår så jäkla bra av att träffa människor som känner mig från tider då jag mått som allra bäst, som ger mig känslan av att jag ändå är mig ganska lik, att jag inte är så skadad som jag tror vissa dagar. Det är upplyftande och stärkande och det tackar jag för...
Remind me
Men... alltså... den här värmen.... jag funderar allvarligt på att flytta in i Klosterkyrkan!
Kollar almanackan, räknar hur många veckor det kan vara kvar av det här eländet...
Det finns ställen där det alltid är höst, där man alltid kan ha stickad tröja och halsduk, men.... det är tyvärr också sådana ställen där det enda som finns att äta är fisk och rutten haj och där språket är fullkomligt obegripligt....
Synd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar