onsdag 29 juni 2011

Mlle Oiseau, jag och min sura katt

Snorkfröken född i vågens tecken...
Fåfäng fjolla som älskar att omges av vackra ting...
Just nu är jag smått förälskad i min Mademoiselle Oiseau....
Som den moderna människa jag är hittade jag henne på nätet, och det var kärlek vid första ögonkastet...

Paris, fredag
Genom fönstret fick Mademoiselle Oiseau syn på den förre premiärminsistern som var ute och rastade sin stora hund. När hon tittade närmare upptäckte hon att hon misstagit sig. Det var inte premiärministern och hunden var en gammal tant.


Jag är mycket nöjd med mitt nya kladdblock också, som passar Mlle O så perfekt att jag nästan blir tårögd. (Ni som känner mig väl vet att jag ljuger när jag säger "nästan")
Yes, I am a material girl.....
Och Yes, min katt är mycket missnöjd med dagens inslag av gräsklippning på gården.
Vem hon ställer som direkt ansvarig för detta?
Behöver någon fråga?



















söndag 26 juni 2011

Fållande Fjolla (f.d FotbollsFlata)

Fotbolls-VM har börjat!
Men...
jag vet inte hur det ser ut med mina flatpoäng just nu,
jag kollar på Tyskland-Kanada, självklart
men jag fållar samtidigt....
och jag fållar det fördömda rosentyget....
Till mitt försvar vill jag tillägga att jag använder fållband, fusk, sånt man stryker fast, jag syr alltså inte alls.
Men jag är rädd att jag ändå går plus minus noll, i bästa fall.....

Birgit Prinz, vad kan jag säga, jag vill ha ditt efternamn.... men that´s it.

Sedan jag kom hem från Göteborg har jag gått på sparlåga.
Kanske för att jag fick det där högst välkomna beskedet om ledighet.
Nu har jag kopplat av, kopplat ur.
Sov-genen, den som ingen på fädernets sida tycks komma undan, förnekar sig icke.
I dag masade jag mig upp strax före tolv. En nästan försynt liten Charlie kom och bad om att få bli utsläppt vid halv åtta. Jag öppnade, stängde, somnade om.
Hon har haft sin favoritmappa här i snart två veckor och det märks vem som är nr 1 :-)
Jag har inte längre någon gosig katt som sträcker ut sig bredvid mig på nätterna.
Charlie ligger i sin korg och sover bredvid D:s madrass i lilla rummet och över huvud taget ser jag inte mycket av den där lilla vilda ungen just nu. I bland kan jag se henne ute på gården, i färd med att klättra upp i ett träd eller smyga på någon liten insekt :-) Hon kommer in i bland och tankar på med mat.... hennes päls är blank och alldeles solvarm...

Solen går upp i väst
ner i öst
i vinden anar jag toner från en mumriks harmonika
jag hoppas jag inte hör fel :-)

lördag 25 juni 2011

Uppgraderad till cell med TV :-)

Skillnaden mellan här och där är så..... total!








Okej, jag överdriver kanske en liten smula, men det är inte helt lätt att acklimatisera sig... och jag längtar bara mer och mer efter att få flytta hem...... Jag planerade först att stanna här på Hispan ett år, men det har jag förstått att det går bara inte. Så... om någon någonstans känner någon som känner någon som har någonting att hyra ut i Göteborg - ett vedskjul, ett växthus, vad som helst :-) Hör gärna av er!!

Midsommar
borde betyda att det är mitt i sommaren
men det är det förstås inte.
Det är långt till hösten
alldeles för långt.
Midsommarafton på Hispan blev en långsam och lugn historia. Jag skiftade säng mot soffa och tillbaka igen.
D försåg mig med typisk midsommarföda minus sill... och sen blev det TV minsann! Efter två månader utan TV ser jag på vad som helst just nu! I går kväll visades en film jag verkligen gillar: "Little miss Sunshine", så det var ett lätt val.
I dag, till frukost, har jag tittat på Madicken.... vilket bara indikerar att jag är desperat.
Men - i morgon börjar fotbolls-VM :-)) :-)) :-))
Och jag är ledig :-)) :-)) :-))
Så, tiden fram till nästa Göteborgsresa kanske inte blir helt outhärdlig
intalar jag mig ;-)




onsdag 22 juni 2011

Hemma bra men borta bäst

Efter en vecka som varit enbart positiv från A-Ö seglar jag hem på ett moln...
Nära och kära - jag är så glad att ni finns, jag är så tacksam för allt ni gör för mig,
även om jag ställer mig högst tveksam till huruvida jag gjort mig förtjänt av ens hälften ;-)
Inget tjat om det - jag väljer att säga tack och ni vet att jag menar det.
En blekt blondin tillika husgudinna sjöng en gång: "Låt det vara så"
Låt det vara så,
säger jag också.

Mötet med nya handläggaren på AF i dag har jag knappt funderat över, ej heller oroat mig för...
och det hade jag inte heller behövt.
Jag säger att jag inte mår bra av att sitta hemma.
Hon berättar att det finns möjlighet för mig att praktisera nu efter arbetsträningen,
jag ger henne min idé
hon köper den direkt och frågar när jag i så fall vill börja.
"Tjaa...."
Hon säger att det kan vara svårt att starta i gång nåt nytt så här i semestertider, och "skulle det inte vara skönt att vara ledig några veckor?"
"Jaa du.... jag vet inte...." sa jag, "finns det verkligen ingen möjlighet att börja redan i dag?", men tyvärr, jag får nog bita i hop och ha tålamod fram till augusti.

Med sällskap av Mlle Oiseau, diverse mumindalsinvånare och självklart min för tillfället lite småpurkna katt ska det nog fungera.

lördag 18 juni 2011

På rymmen från Hispan

Frigång permission
AF har gett mig frihet en hel vecka och jag har förflyttat mig till platsen där allting började,
i alla fall för mig.
Sedan några dagar tillbaka umgås jag med pappa Salander, Moderkakan och hennes arv a.k.a Arvet, en ny bekantskap för mig och mycket angenäm :-)
Här varvas kortspel med kyrkobesök, shoping med biltvätt och en och annan svada.

Ingen katt som väcker mig
i dag sov jag till halv tolv...

När D och jag gick skilda vägar försvann ett par muminmuggar, regelrätt, de var inte mina.
Efter ett givande besök på Kosta Outlet är balansen nu något återställd i min samling, då årets sommarmugg pryds av Lilla My, en figur som saknats på Hispan.



Jag läser "Pappan och havet" just nu. Jag läser och försöker lära av just Lilla My. Hennes två lägen kan i bland göra mig lite avundsjuk... Det är alldeles tydligt att hon är den som klarar sig bäst i alla situationer. Då resten av familjen drabbas av förvirring och kris är hon mest road eller så väljer hon att strunta blankt i alltihop. Hon förväntar sig att lyckas med allt som hon företar sig och naturligtvis gör hon också det.
Nu är jag inte alls sådan, och tro mig, jag vill ha mina gråzoner, men i bland..... i bland önskar jag alldeles annorlunda.

I morgon byter jag kust
öst mot väst
pensionärer mot blöjbarn
skog mot krog...
...men feelgoodkänslan tar jag med mig...



söndag 12 juni 2011

Tonårstider....

80-tal...... jag kan inte hjälpa det, jag gillar fortfarande mycket av den musik jag lyssnade på då... och just nu har jag hamnat i nåt slags nostaligträsk på You Tube :-)
Mamma köpte en Eurythmics-VHS till mig när hon var i London och jag fullkomligt älskade den... särskilt den här videon.... och framåt 2:25 får den som vill en förklaring ;-)


...det här var ingen vanlig syn vid den tiden, framför allt inte i byn där jag växte upp, även om jag var ett ufo i pappas slips och hatt på ett skoldisco. När "miracle of love" spelades visste jag att jag skulle få vänta länge länge...
I mitt identitetssökande famlade jag efter halmstrån. 
En granskning av VHS-bandet skulle säkert visa på slitage mellan 2:25 och 3:00.
Annie Lennox var inte bara en grym sångerska för mig...
(och i dag är det jag som får hjälpa storebror att knyta slipsen)


När Eurythmics återförenades för en världsturné och kom till Sverige lagom till min 25-årsdag gav jag mig själv en oförglömlig present :-)


lördag 11 juni 2011

En tacksamhetens tanke till Fru Gran den yngre

I brist på andra kandidater har jag ägnat förmiddagen åt att bråka med mig själv.
Mitt bekväma, socialt fobiska och undflyende jag ville tillbringa dagen i soffan med film och godis.
Mitt något mer förnuftiga jag tjatade om att gå och träna.
Det är den sidan som får Envisheten med sig som vinner.
Klockan halv ett var jag på gymet.
Sista timmen var jag helt ensam där.
Det är då jag vågar prova allt jag inte riktigt förstår mig på ;-)

Apropå saker jag inte förstår mig på
mig själv till exempel
gårdagens inköp......
Min älskade vän Fru Gran den yngre och längre
har gett mig en förklaring
Jane Austen och rosor
det hänger väl i hop?
Det kan stämma...
it makes sense
Som tack får du Neverending love av mig :-)
(intet nytt under solen)

fredag 10 juni 2011

Skrämmande

IKEA har blåst mig på 140 kronor i dag, en förmögenhet för mig just nu. Eftersom jag inte är den snabbaste människan på att reagera så var jag väldigt långt från varuhuset när kugghjulen hade snurrat färdigt... "blev det inte väldigt dyrt.... öööh..... sju gånger fyra minus.... vänta lite nu......"
River upp kvittot och konstaterar fakta.
Jag har naturligtvis skrivit och beklagat mig, ringa kan jag inte - det innebär att jag måste prata i telefon, dessutom med en helt främmande människa och sånt undviker jag så mycket det någonsin går.

Det märkliga i det här är egentligen varan som det hela handlar om.
Jag köpte några meter tyg...
Det ska skymma min förvaring av skivor och film och annat jox som jag inte orkar se.
Tyget jag hade sett på nätet var naturligtvis inte alls som jag hade tänkt mig när jag väl såg det i verkligheten, så jag började kolla efter något annat. Och det är nu det märkliga inträffar.....
Jag köper ett tyg med rosor på.
Jag måste skriva det igen...
Jag köper ett tyg med rosor på.
Va fan är det som händer här???

torsdag 9 juni 2011

Tur till Tåkern

Man får vara glad över att ironin flyter som den gör i mina ådror, tänk bara att heta Birdie (ja, det är sant) och vara rädd för fåglar....
En av handledarna på ame har dock beodrat mig att åka till fågelsjön Tåkern, och kolla in det som ska bli ett Naturum så småningom, och i dag blev det faktiskt av. D är på mellanlandning här och fick följa med som min beskyddare.
Och så länge fåglarna håller sig på avstånd, vilket de faktiskt gjorde i dag, och mest ligger och skränar ute på vattnet, då funkar det. Det var riktigt spännande att vandra ut på gångarna i vassen och inte ha en aning om vad som väntade längre fram, lite professor Drövel, för den som minns...


 







På sista bilden, tagen längst upp i fågeltornet, lyfter hundratals vita kraxande kråkor på samma gång mot skyn och sånt kan faktiskt göra vem som helst lite svettig och kissnödig, så då var det lagom att åka hem :-)

tisdag 7 juni 2011

Bröt Barriären - Gick till Gymet!

Det har aldrig varit så svettigt som i dag, men så har jag å andra sidan aldrig tränat med så mycket övervikt som jag drar omkring på just nu. Desto större anledning att gå dit...  Väl där tycker jag faktiskt att det är ganska kul, och nu känner jag mig så där härligt nöjd över att jag äntligen tagit första steget. Mitt träningskort visar att det har gått mer än ett halvår sen sist, och visst, det kändes på vissa övningar.... inget höjdarodds på träningsvärk i morgon alltså.

Vikten och jag är en evighetshistoria och något jag aldrig får någon större ro över...
Men jag lyckades för några år sen bryta mina dåliga vanor och gå ner från 100 till 65 kg och därför är jag övertygad om att dessa förhatliga femton kilo jag dragit på mig under min sjukskrivning också ska gå att jobba bort... Inte med några mirakelmedel, pulver eller sockersmäckade bars... Jag tror att det enda som fungerar är att tänka långsiktigt, göra förändringar man faktiskt kan leva med, och aldrig förbjuda någonting helt.
Förbud leder så lätt till besatthet ;-)

Klockan tre i natt började kampen som jag däremot aldrig lyckas vinna.... halv fyra masade jag mig upp och släppte ut tjötröven a.k.a Charlie. Min terapeut sa, apropå min arbetslöshet, att det är de som faktiskt tar sig upp på morgonen, klär på sig och äter frukost som klarar sig bäst... till skillnad från dem som sover halva dan. Jag är helt klart en sån människa som kan sova bort halva dan om det finns möjlighet till det, men som läget är nu har jag inte så stort val! Tur jag har det där lilla yrvädret... även om tre knappast kan räknas som morgon?

måndag 6 juni 2011

Nationaldag med finnen :-)

Väckning klockan 04.02. Charlie kom med en hårsnodd som nån slags offergåva, och jag tackade genom att gå upp och släppa ut henne. Kan detta vara en fas, eller kommer det alltid att vara så här?

I alla fall, det här har varit en helt underbar dag, med finfint besök av en vän jag inte träffat på två långa evighetsår.... Har pratat mig hes och fått skratta bort den här stundtals bedrövliga helgen och tiden gick plötsligt väldigt fort. Jag mår så jäkla bra av att träffa människor som känner mig från tider då jag mått som allra bäst, som ger mig känslan av att jag ändå är mig ganska lik, att jag inte är så skadad som jag tror vissa dagar. Det är upplyftande och stärkande och det tackar jag för... 

Remind me

Men... alltså... den här värmen.... jag funderar allvarligt på att flytta in i Klosterkyrkan!
Kollar almanackan, räknar hur många veckor det kan vara kvar av det här eländet...
Det finns ställen där det alltid är höst, där man alltid kan ha stickad tröja och halsduk, men.... det är tyvärr också sådana ställen där det enda som finns att äta är fisk och rutten haj och där språket är fullkomligt obegripligt.... 
Synd.



söndag 5 juni 2011

...för vem blir inte lite till sig över en civilingenjör??

I högerkanten på laptopen fladdrar en banner förbi då och då:
"eDarling, för singlar med höga anspråk"
Du kan t ex träffa "Anna, inredningsarkitekt" eller "Niklas entreprenör"
Det är väl fantastiskt. De måste verkligen vara lite bättre som människor.
Jag kan inte låta bli att fråga...
finns det någon motsvarighet för oss som inte är riktigt lika lyckade?
"bDarling, för dig som plockar upp tuggummin från gatan"
Du kan t ex träffa "Lisa" som varit sjukskriven ett bra jävla tag nu, och ärligt talat - hon ser inge vidare ut efter alla antidepressiva piller, hon kommer att vara arbetslös till korna kommer hem - för let´s face it - vem anställer psykvrak när man kan välja "Anna, inredningsarkitekt"?
(det vet ju alla att inredningsarkitekter aldrig har haft en dålig dag eller en bokstav på fel ställe)

Just nu är den stora kärleken i mitt liv en oemotståndligt charmig fyrbent varelse som inte bryr sig ett skit om varifrån jag kommer, vart jag ska eller hur jag ser ut, så länge jag öppnar balkondörren, fyller på hennes matskål och kliar henne på magen.
Det känns väldigt tryggt :-)


Charlie bryr sig inte om såna saker som att "Flugan" inte längre är en vacker fjäril... 




lördag 4 juni 2011

"Now I'm comin' up for air..."

När Charlie inte får som hon vill på morgonen (strax efter kl 4 var det i morse) har hon ett litet knep. Jag sover visserligen med öronproppar, men vissa ljud hör jag, vare sig jag vill eller inte. Först hennes söta jamande som betyder "jag är vaken jag är vaken jag är vaken!" och jag försöker låtsas att jag inte hör, men hon är inte dum den lilla damen. Om jag inte har gått upp, berömt henne när hon klöser på pelaren och släppt ut henne inom 30 sekunder så går hon helt enkelt loss och klöser på soffan. Min nya soffa. Klöspelaren står precis bredvid, och hon är jätteduktig med att använda den.... men det är inte i vässningssyfte hon använder soffan. "Öppna öppna öppna!"
Hennes knep är mycket effektivt.

Påsken med sina långa fredagar och annandagar och Gud vet allt (antar jag) känns inte alls särskilt seg i jämförelse med den som pågår här just nu. Jag har i alla fall upptäckt att en eftermiddagslur inte är någon dum idé. Charlie myser när jag kommer och lägger mig i hennes (naturligtvis) säng och det är nog vår bästa stund på hela dan. Tiden går, jag får vila, kanske drömma nåt skojigt och när jag sen har vaknat, druckit en stor kopp kaffe och kvällen närmar sig så tänker jag mycket bättre. I kväll har jag fått en alldeles lysande idé som inte minst skulle göra min terapeut jätteglad, och som jag själv känner mig ganska stolt över. Det har visserligen inte gått så lång tid sedan jag blev sysslolös (fyra dagar) men jag inser att jag verkligen måste komma på vettiga saker att göra här i väntan på nästa steg. Jag återkommer om detta men bara tanken känns uppiggande... och det behöver jag just nu.

Breath of life, inte helt osökt, kvällen och tanken till ära:


Har haft nostalgisk Erasure-frossa i dag, på suveräna www.grooveshark.com,  så fuck spotify - här slipper ni betala, slipper höra all irriterande reklam, kan lyssna precis hur mycket ni vill och kan dessutom hitta musik som inte finns på ockersajten. 
Tack Herr T för tipset!

På min balkongmatta ligger ett rött rosenblad
Det kan väl aldrig vara....???
Nä, det är nog bara en hälsning från livet att det vill ha mig tillbaka. 
Breath of life - igen...







fredag 3 juni 2011

Ode till min svägerska

Om det inte vore för att hon skulle avsky att vara i offentlighetens ljus så hade jag anmält henne till alla såna där må-bra-program där ett team kommer hem och tar över, tar hand om och fixar till, eller där man blir kidnappad till en dag av dreams-come-true.
Är det någon som förtjänar att skämmas bort över alla gränser så är det min svägerska.
Det finns ett alldeles särskilt skimmer kring henne... något som strålar rakt ut ur hennes goda hjärta.
Det är ett sådant skimmer som bara finns kring dem som inte alls förstår själva att de har det.
Hon är den som tänker på alla andra, som ger allt hon har och lite till för att försäkra sig om att alla har det bra omkring henne, och då blir det sällan eller aldrig något över till henne själv.
Jag har sagt till henne att hon är det bästa som hänt vår familj, men sådant slår hon genast i från sig, och säger i stället att hennes och brorsans barn smäller högre.
Men om inte hon hade funnits, då fanns heller inte dessa tre juveler, så i det här fallet kom faktiskt hönan före äggen ;-)  I övrigt inga jämförelser, det här är ingen hönsmamma, utan en stark lejonmamma som slog oss med häpnad i samma stund som första guldklimpen mötte solens ljus.
Det finns nog inget som vi i familjen är så överens om som vår tacksamhet över att hon är en del av den. Hennes värme, hennes helt underbara humor, hennes sätt att bjuda på sig själv i total ödmjukhet, hennes ständigt närvarande omtanke....

Jag talar för hela klanen när jag säger att vi bara älskar henne :-)

Långjävlahelg på Hispan

Jag älskar min katt, men jag älskar också att sova. Särskilt på morgonen. Min katt förstår inte sånt som att sova när det är ljust ute.
I går väcktes jag kl 5.08, i dag kl 5.32.
Jag skulle kunna släppa ut henne och sen stänga dörren och inte springa upp var tjugonde minut för att släppa in henne när hon ropar, men.... mitt hjärta fixar inte det.
Att sova med öppen balkongdörr är inte längre en lösning.
Om jag säger att gårdagen var pissig i ordets alla bemärkelser så har jag gett en ledtråd.
Att vara arbetslös och bli väckt så här tidigt gör att dagarna blir ganska långa.
Och när jag inte får sova kan jag bli ganska trist som människa.
Börjar redan längta till nästnästa helg, då jag ska hälsa på hos mina föräldrar.
Där får man i alla fall sova ända fram till Melodikrysset.
Sen måste man sitta knäpptyst vid frukostbordet och lyssna till lodrätt fyra och vågrätt tolv.
Om det inte är Anna Ternheim som spelas.
Då måste jag bokstavera.
Det har faktiskt hänt två gånger, senast under inflyttningshelgen här på Hispan, när Moderkakan och jag jobbade som allra hårdast med att skicka i väg alla andra att bära kartonger och annat elände.

Statusrader på Facebook tjatar om långhelg. Jag håller med, men kanske inte med samma tonfall.
I går ringde D, precis när Charlie och jag hade påbörjat vår eftermiddagsslummer...
Hon berättade att hon åker till Göteborg över helgen.
Här hade jag kunnat säga någonting bittert men låter bli.
(Men det finns ungefär bara en plats jag skulle vilja vara på den här helgen och den platsen är regnbågsfärgad och den platsen är inte här)

Om någon tycker att jag är jävligt gnällig så har någon alldeles rätt.
Men denne någon kan i så fall vara glad att jag aldrig publicerade gårdagens inlägg.
I jämföresle är detta rena glädjeyran ;-)

Jag vet, det finns massor att göra, och jag vet att det är upp till mig och så vidare, men vissar dagar.... ja, jag låter Abra framföra budskapet i stället:


"Tjenare kungen" vore en perfekt film en dag som denna om det inte vore för att den utspelar sig just i Göteborg.
Det blir för mycket.
För mig.



onsdag 1 juni 2011

Prinsen goes Leila

För alla som legat sömnlösa vill jag ge ett lugnande besked:


















Och så här blev det:















Potatisplättar på Pyrets vis, med lite fynd från f.d ame-deltagares kolonilott :-)
(ja, det är min bror som är mästerkocken i familjen!)

Och ja, jag vet, jag lovade dyrt och heligt, men när man vaknar med sån huvudvärk som jag hade i morse (och som bitit sig fast hela dan) så känns det som att ett pass på gymet blir plågsamt i ännu fler bemärkelser och därför så råkade det blir så att jag ägnade mig åt andra viktiga saker i dag... viktigare rentav. "Muminpappans memoarer".

Inskrivningen på AF är avklarad, min första handläggare, från i höst och vinter, skrev in mig. Han sa att han pratat om mig i går, och att han skulle försöka se till att jag fick lite extra stöd framöver... jag har verkligen haft tur så här långt, med empatiska, hjälpsamma människor....
Nu väntar några dagar av frihet, då det superdundervikiga basinformationsmötet (som jag varit på ett antal gånger nu) går av stapeln först nästa fredag.
Så... det finns tid för lite av varje de här dagarna:
Pumpa platt cykeldäck och hoppas att det är allt som behövs,
Kopiera papper och skicka anmälan, ansökan, försäkran, vädjan till De Som Bestämmer (och hoppas att det är allt som behövs)
Ta mig till gymet och pressa lite, det behövs verkligen
Glädjas åt finbesök i nästa vecka, vilket är så välbehövligt som något kan bli!