Dessa osynliga trådar som väver vår verklighet...
Ett ord far genom ditt huvud, från ingenstans, och i nästa sekund sjunger någon just det ordet på radion, en sång du inte hört på länge, som du nästan glömt, men som påminner dig om någon... som i samma stund skriver ett meddelande till dig...
Jag vet inte varför vi hamnar i de händelsekedjor vi gör, men jag vill tro, måste tro, har alltid trott att det finns en mening med allt som sker. Det kan vara lätt att se den, den kan synas helt omöjlig att förstå, oavsett vilket så är livet för fascinerande, för vackert och för osannolikt för att nekas.
(Och om någon har något ofördelaktigt att berätta om Rebecka Törnqvist så skulle jag uppskatta det, för den människan är nästan äckligt perfekt.... så begåvad, så onödigt snygg och dessutom jävligt rolig... usch!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar