Blå, blå...

...är kärleken (?)
eller i alla fall färgen på de blommor min handledare plockade till mig i dag. Och jag vet att han gjorde det med kärlek.

Många kramar, många fina ord, mycket värme att ta med mig på vägen.
Det mina handledare har gjort för mig det här året kommer jag aldrig att glömma.
Deras lyhördhet, förståelse och uppskattning har gjort mig till en starkare människa.
De har nämnt i bland, hur livrädd jag var när jag skulle börja... "och se på dig nu"...
Fågel Fenix börjar bli redo :-)

En tung dag samtidigt... vemodig... Ame har varit mitt andra hem och en stor del av mitt liv sen jag flyttade hit... Kommer bli tomt och jäkligt trist utan alla rappkäftade människor jag haft glädjen att lära känna :-)
When God closes a door, somewhere he opens a window.
Jag vet att allt ordnar sig.
Se bara på det här,
sista dagen går jag runt och kollar i lilla loppisavdelningen, och hittar det jag sökt efter i ett par månader nu, alldeles nyinkomna - helt perfekta till mitt badrum:

I stället för äckliga genomskinliga plastmuggar hittade jag två såna här fina muggar i porslin, i helt rätt färg, till helt rätt pris (5 kr) och nästan perfekt passform för hållarna :-)
Man får finna glädje i det lilla...