lördag 16 april 2011

Loppishallick och lite pyssel på Hispan

Stackars lilla Charlie. I går tvingade vi ut henne på ännu en otäck biltur till läskiga veterinären.... Jag såg att det stack ut trådar ur hennes sår, som dessutom såg en aning fuktigt ut, och ringde direkt och kollade om detta var okej.... och det var det inte alls. Fick åka in direkt med en mycket trött och ynklig liten tjej....
Är det nåt jag har svårt för så är det när barn och djur lider. Maktlösheten över att inte kunna förklara vad som händer, varför man utsätter dem för obehagligheter som sprutor och mediciner och inte minst bilturer... jag känner mig HEMSK!!
Nu ska vi tvinga i henne antibiotika två gånger om dagen och det är inte jättepopulärt. I dag har hon sovit ganska mycket, men när hon är vaken tycker jag ändå att hon är ganska pigg...

Eftersom hon var så pass dålig i går kände jag inte att jag kunde lämna henne ensam i flera timmar i dag, vilket gjorde att dagens loppis i Motala blev något annorlunda. D fick göra allt jobb och jag fick typ alla pengar :-)  Ett nytt upplägg som inte kändes så tokigt, faktiskt. Jag vet inte om det var pga detta, eller kanske något helt annat, men i eftermiddags fick jag något så ovanligt som en energikick, jo det är sant, och begav mig självmant till Hispan med ett lass grejer.
Louise Hoffsten piggade upp ännu mer, och jag måste kanske försöka få in i mitt huvud att jag verkligen befinner mig på markplan där borta, med god insyn... Men va fasen, jag känner mig generös i dag. My treat.

Jag sågade till några extra hyllplan, men insåg att mina muminmuggar ändå inte kommer att få plats. Fyra är kvar här i lägenheten, och fler ska förstås handlas in. Hur stort och praktiskt ett kök än är kommer jag aldrig att få plats med allt jag vill ha där.


Ja, sen byggde jag lite på min vägg... Det kommer att ta tid, det kommer att krävas en del sånt där tålamod, men jag tror att det kan bli bra till slut. Det blir i alla fall på mitt alldeles eget sätt :-)



Jag vägrar sova i det som ska föreställa sovrum. Dels är det för litet och sen är det nåt som låter där inne, ventilationen antar jag, och det har jag haft nog av efter ett år i sovrummet som aldrig sover. Någonting brummar och dånar konstant i det jäkla rummet, och nu har jag blivit så beroende av öronproppar att jag inte kan sova utan. Därför. Om någon undrar alltså. Därför.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar