Jag är glad att mitt budskap nådde ut till befolkningen, tillräckligt många förstod vad som gällde och ringde INTE in och svarade på Bengtzings fråga! Tusen tack för det.
Vad heter såna där figurer man slår på, som faller i backen och sen studsar upp igen?? Ni vet vad jag menar. En sån är Linda Bengtzing. Och även Sanna Nielsen.
Man kan också jämföra med en kackerlacka, som man stampar och stampar på som aldrig dör, men så elak behöver man ju inte vara.
Det finns vissa artister som kommer tillbaka till melodifestivalen år efter år, helt övertygade om att "den här gången vinner jag", och så kanske de blandar lite kycklinggult från Carola och lite fläkt från samma stjärna och varför inte slänga in lite Lena Ph i gröten och så simsalabim har man skapat ett totalt fiasko.
De ger sig inte. De kommer alltid tillbaka.
I kväll vann den lille Saaten, precis som "alla" redan förutspått, och det är väl egentligen det bästa som kan hända vår kära melodifestival.
För den lille Saaten hade inte heller gett sig, utan kommit tillbaka år efter år, blandat lite Glenmark med Lili & Susie och gnällt nåt obegripligt på taskig engelska, men nu slipper vi det!!
Så tack svenska folket,
tusen tack
nu kanske man kan titta på tävlingen nästa år utan att behöva bli fullt så illamående och irriterad!
Ingenting, kan dock ta i från mig den glädje jag känner i dag, över att ha fått en fribiljett till något som jag tror kan bli en RIKTIG musikupplevelse... Operaföreställningen "Stolthet & Fördom", här på Vadstena Slott.
D och jag gick på en föreläsning, "Opera for Dummies" som var riktigt underhållande och givande :-) De åhörare som aldrig tidigare sett någon av Vadstena akademiens föreställningar fick en friplåt. Jag blev tillfrågad av "Corren" om jag var en operanörd, och svarade (helt ärligt) att nej, jag är en Austen-nörd. Vet inte om de citerar mig, men jag säger varsågod, jag bjuder på både ord och bild i dag!
För en fattiglapp som inte har överdrivet många ljusglimtar just nu kom det här fantastiskt lägligt.
Det som ligger närmast i framtiden känns i bland oöverstigligt. Att flytta till den stora ensamheten och tystnaden efter fyra år tillsammans med D... Jag behöver verkligen ha några roliga saker att se fram emot. Önskar att jag kunde ta med mig alla som jag vet skulle uppskatta det lika mycket som jag :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar