Visst gör det ont...

...när två hyllor med böcker, bl a av Karin Boye, ramlar ner i huvudet på en.
Skulle bara gör några nya hål till en hylla, och hamrade och grejade lite, när den ena hyllan efter den andra föll ner över mig.
Jag är lite petig med en del saker.... och får kanske skylla mig själv. Men mitt estetiska (eller kanske snarare autistiska) sinne stod inte ut med att det glappade för mycket ovanför mina nya tidskriftssamlare. Alltså var jag tvungen att göra nya hål och flytta ner hyllan ungefär en och en halv centimeter. Och jag har aldrig ägt nån sån där praktisk skruvdragare med borr, så jag gör på mitt eget lilla vis. Det funkar, men gör oftast ganska ont!
Tips till kommande födelsedag och jul, kanske ;-)

Jag behöver i alla fall inte köpa nån ny mobil inom det närmaste. Min älskade nalle har kommit hem! Otroligt men sant. Det damp ner ett brev från polisen i torsdags, där det stod att de hade något som de förmodade tillhörde mig. Vi skulle ändå till Linköping på fredagen, så första anhalt blev polisstationen. Och till min stora förvåning fick jag alltså tillbaka min mobil, hel och fin, i det blå Spiderman-fodralet. Allt fanns kvar, alla bilder, alla sms, alla filmer, all musik! Jag hade ju spärrat alltihop, så jag fick ringa Telia och få den upplåst, och nu funkar allt som det ska. Ren lycka och som sagt - stor förvåning!

Just det, mötet i torsdags gick också fint. Jag får vara kvar på AME till sista november i alla fall. Den första september går jag upp till fyra timmar om dagen, i stället för nuvarande två, och det fick jag bestämma själv. Jag tror att jag klarar det, även om jag är väldigt trött redan nu på dagarna. Någonstans vill jag tro på att jag orkar mer av att göra mer... Dessutom hoppas jag på lite mer energi i och med att jag nästa vecka ska ta tag i det här med träningen (som jag lovat mig själv nu i snart två år).

Kanske lyckades jag ändå bränna en kalori eller två i går. IKEA, Ikano-huset och Coop, jag vet inte hur många timmar, men det kändes verkligen i fötterna. När vi till slut lämnade Linköping var bilen knökfull med grejer, mest från IKEA. Det brukar bli så. Den här gången var det mesta till D:s ateljé. Ett justerbart ritbord ska monteras, plus några lampor och en stol. D åkte till Göteborg i dag och min tanke är att allt ska vara klart när hon kommer hem i morgon kväll.

Själv slog jag till på en kaffemugg för fem kronor (och de där två tidskriftssamlarna som fixade lite extrajobb åt mig i kväll). Kaffemuggen ska med till jobbet. Det diskas inte så där hysteriskt noga, och jag är lite lättäcklad när det kommer till sånt. Och massa annat. Utan att nämna några namn så kan jag berätta att en av deltagarna brukar tillbringa större delen av sina arbetsdagar inne på toaletten. Tidtagaren i gänget har koll på den här toakillen (ja, det är en han, det kan jag avslöja utan att säga för mycket - jag är enda tjejen i gruppen) och ett genomsnittsbesök landar på 45 minuter.

Jag cyklar hellre hem på rasten och går på toa än riskerar att gå in efter honom, om det nu skulle råka vara ledigt när nöden infaller.

Nog om toaletter i den här bloggen.
För i kväll, i alla fall.

Nog på alla sätt.

En fin helg önskar
Prins Pia