onsdag 16 juni 2010

Efter regnet...

...kom D hem :-) Och sen dess har det varit sol...
Klarade av mötet med AF först, och det gick ganska bra. Min handläggare verkar förstå mig, och han kommer att hjälpa mig med de svåraste bitarna, att kontakta företag t ex. Kanske kan det bli arbetsprövning här i Vadstena och det hade varit helt perfekt. Nästa möte blir om nån vecka, kanske då tillsammans med kommunen. Vi får se...

Ja, sen kom äntligen D tillbaka från sitt maratonpass i Götet, och det känns nästan overkligt bra att ha henne hemma igen :-) Firade med årets första jordgubbar och vispad grädde :-)


Fick en jättefin present av D, en snorkfröken-handduk :-) Ja, det finns vissa likheter.... haha! Snusmumriken köpte hon till sig själv, och den passar henne på många sätt.


Fick även denna, Too-Ticki, och det är ju henne jag egentligen vill vara mest lik. Så där stark, självständig och händig....

När vi kom hem gick vi en runda i lägenheten och kollade lite vad som hänt medan hon varit borta. När vi kom till ateljérummet var dörrarna stängda, högst medvetet, och jag sa att hon kunde öppna och gå in.

Saken är den, att när vi kollade på lägenheten i februari, så var det vår glade granne, tillika fastighetsskötare, som visade oss runt. Han sa att vi kunde måla och greja som vi ville här, "inga problem", varpå vi började planera efter det förstås. Det givna målarrummet till D, hörnrummet med massa härliga fönster och ljus, skulle självklart bli vitt, tänkte vi. De gamla gröna tapeterna skulle aldrig funka i en ateljé, de skulle störa alldeles för mycket, så det hela var en solklar plan.


Trodde vi. Till vi förstod att vår glade granne lovat lite för mycket.
Ägaren till huset är oerhört rädd om sina gamla tapeter, då det i regel är pensionärer som hyr av henne, och de älskar tydligen hysteriska väggar... (Hallen är värst, den kommer vi till senare!) Så hon satte tyvärr stopp för våra planer, vänligt men bestämt...

D tappade all sin entusiasm för ateljén när hon förstod att vi aldrig skulle få måla om därinne. Vi har försökt komma fram till olika lösningar, men det har känts som ett ganska knepigt projekt... Men i förra veckan hittade jag en rulle mjölkpapp (aldrig hört talas om tidigare) och med denna ganska tjocka papp har jag nu tapetserat över de fula väggarna (med hammare o spik!) och förvandlat rummet till den ljusa arbetsplats som det var tänkt att bli. D hade ingen aning, och hade så sent som på tåget hem suttit och deppat över hela grejen, så hon blev faktist gråtfärdig av lycka när hon klev in i sitt "nya" rum och såg att det var klart! Jag har sparat de gröna väggarna på varsida om kakelugnen, för där hade vi ändå tänkt skärma av och göra en liten gång framöver. Jag skulle inte säga att arbetet är något mästerverk, men jag har gjort så gott jag kunnat, de gamla tapeterna sitter kvar, och D är överlycklig, det är det absolut viktigaste!




Härligt väder hela dagen, det blev en kvällspromenad i solen och två nya bekantskaper:



Den första hade jag lätt kunnat ta med mig hem, en riktig pannbuffare som kurrade på samma sätt som min lilla Gosan gjorde (frid över hennes minne). Nästa katt kom besämt springande mot oss och ropade från långt håll, nåt som skulle kunna betyda "SE MIG!!" och hon gav inte upp så lätt. Följde efter oss och tjatade en bra stund, och jag är som ni kanske förstått inte så där jättesvår när det kommer till att charmas av katter ;-)


Vi smet in på kyrkogården och lyckades skaka av oss det envisa lilla följet ;-)


Är man svag för gamla murar och kelsjuka katter är detta staden man ska bo i!

Slutligen måste jag säga något om Målet. Målet man inte kan göra. Målet som mannen ändå gjorde. Maicon... Jag tror inte på det hur många gånger jag än ser det! Nordkoreas målvakt applåderade. Jag kan gott förstå varför.

2 kommentarer:

  1. Vad händig och duktid du är! Vad härligt för din D att komma hem och få se det ljuset i sin blivande ateljé! Vita väggar gör verkligen underverk med ljuset i ett rum och i ett rum där det ska skapas som jag förstår det så är det ju ännu viktigare :) och du som fick fina presenter också! Härligt :)
    kram

    SvaraRadera
  2. Hihi, Tackar! :-) Älskar beröm! :-) Ja det blir ett helt annat rum, en helt annan känsla att kliva in där... Mera nordiskt ljus åt folket, man mår bra av det! Kram kram!

    SvaraRadera